måndag 29 mars 2010

Mitt bidrag till Liberoklubbens tävling - Livets Fest. Vann en skiva för veckans bidrag *ler*

Livets fest

En chock - vi väntade tvillingar!!!

Skrivet av:Angelica
Inskickat datum:2010-03-27

Jag upptäckte tidigt att jag var gravid, vi var så lyckliga. Vi skulle äntligen få ett syskon till vår son född 2005. Eftersom jag var över 35, så ville jag ta ett blodprov för att se så allt var bra med bebisen. Jag fick tid hos läkaren på MVC och bad min make att följa med, det var ju faktiskt första gången vi skulle få se vårt lilla hjärta.

Vi pratar lite och sen var det dags. För att se exakt vecka så var läkaren tvungen att göra ett VUL. Då vi tittar på skärmen säger jag till maken: "Titta, där är vårt lilla hjärta!" Då säger min läkare helt allvarligt: "Ja, och där är en till" Jag började skratta lite smått och frågade henne om hon inte skojade, men nej, hon var helt allvarlig. Jag tittar på maken och ser hur färgen stiger från halsen och uppåt, och han utbrister lite chockat: "Vi måste skaffa oss en större bil"

Jag hade skojat med min man tidigare för några dagar sen om att det föddes så många tvillingar, och sa: "Tänk om vi väntar två" Var det min kvinnliga intuition som talade om för mig tidigt att det var två små sötnosar i min mage??

Alla på MVC blev så glada och vi var helt i chocktillstånd. Hur hade detta gått till? *ler* Jag kunde därför inte ta något blodprov, utan det blev ett NUPP test bara några dagar efteråt.

Men den dagen var inte lätt att få någonting gjort på, knäna skakade på mig precis hela eftermiddagen. Och mina kollegor kunde inte heller fatta att jag väntade två små.

Då maken och sonen kom och hämtade mig på jobbet så berättade vi för sonen att vi väntade två bebisar. Då utbrast han "Två bebisar mamma? Skall jag få två? Jag tror det är en flicka och en pojke"

Ärligt talat så kommer jag inte ihåg hur vi firade att vi väntade två små underverk. Vi vår nog lite för tagna av att det var två, att vi helt enkelt inte tänkte på att fira det, mer än att vi var så lyckliga över att vänta barn.

Tiden som följde var tuff, jag mådde konstant illa under praktiskt taget hela graviditeten, och kräktes en hel del. Det enda jag kunde äta var jordgubbsfil och cornflakes. Hade världens foglossning och fick lov att använda kryckor sista månderna. Sjukskriven blev jag från jobbet tidigt pga mina krämpor. Men när det var dags för förlossningen så gick den över förväntan. Blev igångsatt och hann inte ens få någon EDA, utan födde båda killarna med lustgas. De tyckte att jag var en superkvinna den dagen, och det är jag beredd att hålla med om.

Nu i april så blir våra små underverk ett år! De är världens underbaraste små killar. Och visst är det dubbel lycka, men även dubbelt så jobbigt med två. Vi kan inte riktigt förstå att det redan har gått ett år sen de kom till oss, friska och välskapta. Varje dag är en dag av lycka, för vi har tre välskapta och vackra barn som vi älskar överallt annat. Och det är något jag är så otroligt stolt över.


1 kommentar:

Sarah sa...

Grattis, vad skoj!!