Orkeslös

Jag känner bara hur jag blir mer och mer slut.......orken saknas helt. Det bara kommer över mig, om och om igen. Vad sjutton skall jag ta mig till? Har en underbar familj, men jag fungerar inte just nu.....när skall jag få ta hand om mig själv och inte bara mina barn? När skall jag bara få vara mig själv, Angelica?
Ikväll känns allt jobbigt, är bara så trött.....har konstant huvudvärk, svettningar, ont i nacken, armar, händer, tja allting värker just nu.
Känner mig så anti allt....allt förutom kärleken som bara växer sig starkare för mina tre barn.
De är det vackraste jag har, men just nu vet jag bara inte hur jag skall få ork till att fungera fullt ut för dem. Känner mig totalt misslyckad som mamma.....känner mig helt jäkla värdelös.
Hatar att må så här, hatar att se hur hemskt tjock och ful jag blivit, blir bara så otroligt besviken på mig själv att jag tillåtit att det gått så här långt, men jag har ingen ork....ingen ork att ta tag i mig själv och hur jag ser ut. När skulle jag få tid till det?
Hatar att tjata och tjafsa om en massa med Samuel, han testar mig dagligen. Det går inte en dag utan att han får utbrott och blir arg, och då blir jag arg jag också.
Sen skriker tvillingarna och blir arga, ledsna, hungriga eller trötta. Och mitt upp i det så börjar Samuel att tjata om en massa annat och ropa på mig hela tiden.
Hinner inte med hemmet heller, hatar att se hur det ser ut här hemma......ingenting är i den ordningen jag vill ha det.....när skall jag få tid till det? Mitt i natten blir det i sånt fall....har ju Benjamin som är en nattuggla och är vaken sent på kvällarna....kvällarna då jag vill få ta det lugnt.
Nej, jag tycker inte om mig själv eller har ork för nåt just nu.....depressionen gör sig bara mer och mer gällande. Kan jag bara lägga mig ner och blunda, går det bort då tro? Nej, för sova det kan jag inte heller riktigt.....Hade behövt ta min sömntablett för att huvudet skall få koppla av, men när skulle jag ens få chansen att koppla av? Får så dåligt samvete om jag lägger mig för att vila....så att ta en tablett för att få sova lite, nej det är verkligen ingen mening. För jag måste ju vakna om nätterna när någon av bebisarna vaknar och försöka få dem att somna om, eller ge dem mat. Kommer faktiskt inte ihåg när jag sov en hel natt senast, det måste ha varit innan jag blev gravid med tvillingarna. Under graviditeten blev det inte mkt sömn, vilade mkt på dagarna men kände mig aldrig riktigt utvilad tyvärr. Sen om jag sätter mig här vid datorn, ja då får jag dåligt samvete för det också...nej, skit är det just nu....men, ingen mening att tycka synd om sig själv, bara bita ihop och försöka att fungera, sånt är livet.