Ännu en sen natt

Svårt att somna. Gallan ej bra pga hamburgare och strips till middag. Maken fick köpa med sig Max hem. Samuel skulle iväg på gympa idag, det var ju onsdag. Han hade ju missat två ggr pga sjukdom. Men idag var det tydligen lite jobbigt att vara skild från pappa. Han hade kommit ner två ggr till omklädningsrummet. Ena gången för han behövde en kram och andra gången för han behövde en puss. Lilla gobiten, han är så kramig och pussig med jämna mellanrum. Väldigt mjuk och go kille har vi, och det är jag jätteglad för. Han är inte rädd för att visa sina känslor. Och han är en riktig liten pappagos *ler* Det är på härligt att se och höra honom när Rickard kommer hem från jobbet. Han skriker rätt ut "Pappa,pappa, pappa" och springer och slänger sig om Rickards hals *ler* Där syns kärleken så tydligt som den bara kan. Blir så lycklig av mina killar, de är underbara. Tisdagen var skitkass för mig. Tog mig upp och kunde äta, men sen orkade kroppen inte mer. Fick gå och hålla i magen för att ens ta mig runt här hemma. Så det var bara att tänka om och lägga sig igen. Så trist, så trött på att känna så typ varannan dag. Rickard fick till och med hämta Samuel, för att jag inte klarade av att gå till dagis. Sen idag, onsdag, hade jag en tid till Ofelia som jag avbokade. Skulle pratat om förlossningen och hur det går till vid en tvillingfödsel. Men hon ringde upp mig på eftermiddagen och vi tog det via telefon istället. Blev lite klokare och nu fick jag lite info hur allt kan gå till. Det är ju lite mer folk, typ 5 stycken sen maken och jag. Två barnmorskor, en sköterska, en läkare och ev en narkosläkare. Så jag blir väl övervakad. De kommer tydligen ha både CTG, UL och en sån liten elektrod. När första bebisen kommit ut så väntar man inte så länge. Ena barnmorskan håller tydligen i magen där bebis nr 2 ligger, allt för att han inte skall smita iväg och vända på sig. Oftast behöver de sticka hål på hinnorna och ge värkstimulerande dropp. Sen går det förhoppningsvis bra med nr två också. Känns helt overkligt, blir nog inte verkligt förrän jag ligger där med båda bebisarna på bröstet. Sa ifrån föräldragruppen idag. Orkar inte och kan inte sitta stilla i över två timmar. Sen har jag ju ändå gått en sån kurs tidigare, då jag väntade lilleman. Men det hade varit kul att träffa lite nya människor som befinner i samma situation. Nähä nu åker ögonlocken ihop gång på gång. Så nu säger jag god natt och dröm sött. På återseende.