Varit hemma och haft gallstensanfall idag.
Började igår kväll och hållt på i natt samt lite under dagen. Funkar bra så länge jag håller mig i sängläge. Var dock länge sen jag kände mig så här krasslig pga gallan. Har blivit mycket bättre och det känns positivt.
Mindre positivt känns det att börja jobba mer.
Skall gå upp till 19,5 timmar per vecka på måndag. Mår jättedåligt över det.
Är helt slut då jag kommer hem efter jobbet och då är jag där 13 timmar per vecka.
Min kropp och min själ verkar inte reda ut allt detta ännu.
Jag gör verkligen så gott jag kan, men känner mig ändå som världens sämsta människa.
Bryr mig mycket om vad de tycker om mig så jobbet, och det skulle inte göra mig förvånad om de tror att jag kanske hittar på att jag mår dåligt.
Önskar det vore så, att jag verkligen inte mådde så dåligt som jag faktiskt gör.
Men som vanligt så syns det inte på mig, måste ha bra pokerfejs.
Skakar hel då jag är på jobbet och jag försöker hinna med så mycket som möjligt.
Kassan, ja den reder jag inte ut än, känns som om jag skall svimma då jag står där.
Jag som alltid tyckt det varit roligt med kassan, nu blir jag helt kass då jag kommer bakom och försöker hjälpa till.
Jag är så trött på att må dåligt, så förbannad över att det aldrig ger med sig utan att det kommer nåt nytt skit hela tiden.
Tyvärr så är det så att en person som har blivit opererad för struma har lättare för att få andra sjukdomar. Frågade och fick det svaret av en läkare på kirurgen.
Så det känns ju jävligt positivt - NOT! Jag ger snart upp, orkar inte mer. Finns ju inget slut på skiten.
Min ork och viljestyrka börjar sina.
Nu skall jag sova, jag som inte gjort nåt annat på hela dagen - tro det eller ej men jag är trött.
3 kommentarer:
Kry på dig... lägg energi att må bra inte på va andra tänker eller ska tycka kram
Varm kram till dig
Hjärtat jag lider med dig.. se till att sätta dig främst och skit i allt annat.. du är viktig för att orka ta hand om andra.. kram
Skicka en kommentar